Helgen - En tid för avslappning?

Vad är egentligen det charmiga med att helgen är här? På väg hem från jobbet på fredagen känns allt underbart, man har ju hela helgen på sig att göra allt det där man inte hunnit eller "hunnit" med under veckan pga sitt tunga dagsverke i samhällets tjänst. Tyvärr blir helgerna två "måste-dagar" där hemmet suger upp en stor del av orken för att sedan kunna hitta på något mer inspirerande och upplyftande. Nu tänker ni att jag är värsta fix-tjejen som städar, tvättar, polerar och lagar tre-rätters hela helgen, men så är inte fallet och tur är väl det men ibland känns det faktiskt så. Visst, en helg ställer ju åtminstone i min hjärna krav på att laga en riktigt smaskig vällagad måltid som gärna ska intagas med en flarra vin eller så. Dessutom tenderar det alltid bli krisläge på antingen tvätt- eller städfronten. En storhandling ligger inte heller långt bort i horisonten. Det komiska i det hela är att jag & min räkskalande slav varken har några barn som genererar en kraftig höjning av vare sig handling, städning eller tvättning eller en villa & trädgård att sköta om. Jag är en helt vanlig lägenhetsinnehavare som många andra.

På helglistan står sömn som nästan högsta prioritet, tätt följt efter romantik, god mat, någon event såsom teater/bio/utgång samt den obligatoriska helgfikan i kära kamraters sällskap. Därutöver suger shoppingtarmen lite extra under helgen för att inte bli helt deppad när vardagen hägrar igen bara för att man måste ta på sig den där tröjan som man haft i några år och dessutom tvingades använda typ 3/5 dagar förra arbetsveckan pga minimal klädgarderob samt otvättade andra tänkbara klädalternativ. Vidare ska det yttre skötas till en vettig del för att inte helt slumma igen lagom till måndag morgon. Det sägs även att det är viktigt att ta hand om sig själv innan det är för sent och man sitter där som en gnällig & sorglig tant på ålderdomshemmet som för länge sedan haft sina glansdagar. I realiteten tror jag emellertid att det mest är hjärnan som målar upp en ångestladdad bild just att allt verkligen ska hinnas göras under de ca 60 h som helgen inrymmer. Man får nog inse att man inte hinner med allt på en helg utan att man får vara nöjd om några saker (för stunden) kan bockas av från listan. Dessutom får man försöka avdramatisera alla krav och inse att allt vanligt folk, med undantag för diverse politiska pampar med svart hushållshjälp, faktiskt genomlider detsamma. Därutöver får man utnyttja den tid som vardagskvällarna faktiskt erbjuder även om man bara är såå trött och befinner sig i koma efter att alla vardagsmåste-issues har avverkats. Under studenttiden var det denna tid att enbart göra vad man ville på vardagskvällar & helger som man verkligen längtade efter då man kände att man aldrig var riktigt var fri från plugget. Med facit i hand innebär den där efterlängtade lediga tiden dock att springa runt & jaga mat liksom otaliga andra för att sedan stressa hem och göra middag och matlådan. Allt blir verkligen inte som man en gång tänkt sig men därmed inte sagt att jag skulle byta ut nuet mot studenttiden igen.

Den här helgen får dock sammantaget ett godkänt resultat då både teater, den sociala biten, fika ggr 2, tvätt, plock & fix hemmavid, en god middag, romantik, fönstershopping, prommis och en massa sömn passat in i tidsschemat. Förväntningarna är olidliga till nästa helgs lista och vilka oanade höjder den kan innebära. Nu ska jag utnyttja de sista timmarna till att uppfylla hela helgens egentliga syfte: bara slappa...