lantischick - en vardagsbloggares betraktelser

10 augusti 2007

Tjuvlyssnat!

Ute på en restaurang igår hade vi precis avslutat måltiden när en snurrig gammal man, Kjelle, med rullator dök upp i synfältet. Han verkade sikta in sig på en stol bredvid två rödvinsdrickande unga män trots att det fanns många lediga bord på stället även om det var ganska fullt utomhus. Parkeringen av rullatorn skedde hastigt under ett träd och sen dök en pratsam medelålders man upp som helt uppenbart hade dragit i sig för många bärs i sina dar som vi helt fingerat kan kalla för Lennart. Denne man verkade ha någon slags connection med rullatormannen, oklart vilken. Så här avlöpte samtalet:

Lennart: Hej grabbar, hoppas det är okej med er att Kjelle slår sig ned här bredvid er. Ni vet det här ett livs levande kulturarv. Han har banne mig lagt stenplattorna vid Riksbanken.

Unga männen: Jaha, mmm intressant.

Lennart: Ja annars Kjelle finns det ju plats här på restaurangen bredvid.

Kjelle: Nej man får snabbare betjäning här så jag stannar.

Lennart viskande till servitrisen (som verkar känna till Kjelle): Servera inte Kjelle sprit idag, bara öl, annars tar han sig inte hem.

Servitrisen nickar roat.

Lennart: Kjelle kan faktiskt berätta mång roliga historier ska ni veta. Undrar hur länge de där stenplattorna som du lagt håller egentligen.

Kjelle: Tja den som lever får se. (till servitrisen) Förresten borde du införskaffa en ryggsäck som kan hålla jämvikt med den där kulan. Kan jag få beställa en Mariestad och 6a vodka?

Servitrisen ser på Lennart för någon reaktion.

Lennart: Nej, högst en 3a blir det.

Kjelle: en 4a i alla fall...

Servitrisen: en liten 4a då kanske...?

Lennart: okej.

Medan Kjelle sitter och ölar utbyter de unga männen otaliga blickar som säger att de måste fly så snart som möjligt från den ofrivilliga situationen. De sitter och spejar efter servitrisen för att snabbt betala och sen försvinna.

Unga männen: Ha en trevlig kväll.

Kjelle: Detsamma.

Vem som fick bära hem Kjelle förtäljer inte historien. Inte var det vi, inte de unga männen så möjligen servitrisen eller sannolikt Lennart. En sorglig historia i grunden som avlöpte på ett mycket roande sätt.