Hemma igen, utsövd och dann. Har inhalerat massor av fjälluft och sovit som en prinsessa (det märktes inte minst av skillnaden under nattens gång då det var högljutt, trångt och varmt). Den första etappen av semestern var därmed avverkad; dvs nedvarvningsfasen. Nu blir det en liten mellanperiod innan det är dags för uppvarvningsfasen på hemmaplan dvs. barnpassning på hög nivå innan kroppen ska få insupa lite sol som det verkar barskrapat med hemmavid.
Ja, jag känner mig faktiskt som en helare människa. Att sitta och plocka hjorton för fulla muggar (haha..) är inte att förakta när valet står mellan spa och friluftsäventyr. Bärplockeriet har ju på något outgrundligt sätt blivit lidande såhär i storstadsdjungeln. Ett billigt nöje som kan bära frukt till vinterns desserter minsann. Lägg därtill en halvt ansträngande prommis i fjällen med tunnbrödsrulle som tilltugg så har du kommit långt i rekreationshänseende.
Trots det kassa vädret har det blivit många efterlängtade fikor (fika i plural...?) och en massa sociala besök som bonus. Under ett av dessa barkade hälsoveckan dock lite åt skogen. Efter att ha hört många historier om Nintendo Wii och hur häftigt det är så fick undertecknad, spel-pessimisten, prova på det omtalade spektaklet. Visst hade jag förväntningar men en av de var verkligen inte att jag skulle lida av träningsverk 2 dgr efter. Nu menar jag inte lindrigt utan snarare "jag har svårt att röra mig utan att skrika aj"-träningsverk. Fruktansvärt pinsamt men den viktiga boxningsmatchen sög ur mig det mesta. Muskler som inte har rört sig på flera år verkar det som även fast gymet borde ha aktiverat något litet muskelparti i ryggen åtminstone. Får väl skicka in ett klagomål till Nintendo att de får sätta på en varningstext innan de expedieras ut i handeln: "Bör användas med stor måtta vid otränad kropp". Jaja, är man tävlingsmänniska så är man.
Fjälluft, hjortron och Wii har sannerligen gjort mig till en annan människa!
