lantischick - en vardagsbloggares betraktelser

24 januari 2007

I hjärnan under träning...

Idag pallrade jag mig faktiskt till gymet (alltså inte på pass). Det är fasligt mycket tankar som faktiskt far genom huvudet under så pass kort tid. Sorgligt nog är många negativa. Pappa som alltid lärt mig att det är hjärnan man måste lura och bara tänka positiva tankar. Särskilt på löpbandet kommer dessa tankar som påminner mig om hur jobbigt det är och hur trött jag är bara efter någon km på klumpiga steg. Hjärnan är allt i träning för jag har noterat att tröttheten är maximal när jag sprungit så långt som jag brukar springa. Även fast jag vet att jag egentligen skulle orka lite till. På pass har jag bättre disciplin och mindre utrymme för tankar (övningarna kräver de facto hyfsat mycket hjärnverksamhet). Jag är och har alltid varit more into bollsporter där man måste jobba för varandra, inte för sin egen skull. Andra tankar som flyger runt är att fokusera på vad andra personer tränar och hur trötta de ser ut samtidigt som jag försöker fokusera på en punkt rakt fram för att koncentrera mig på att springa stabilt på löpbandet. Jag ser min chans (för det finns två löpband) när någon annan ställer sig bredvid och tokkör för då sympatipressar jag mig gärna. Dessutom brukar bekanta ha en sådan inverkan på mig för jag vill ju inte att någon ska tycka att jag springer långsamt och oengagerat. Det där med anseende är ju ändå rätt elementärt.

Hjärnan kan man lura även på andra sätt exempelvis då man kommer på att man måste handla några apelsiner, men det enda den andra hjärnhalvan ser är möjligheten att i förbifarten (eller ja mer efter att ha nosat runt, fram och tillbaka runt målet och brottats med samvetet för att sedan ge med sig) köpa några godisar. Det ser lite bättre ut för världen i alla fall samtidigt som jag cashar in en god och en ond gärning vilket är lika med noll...

Till imorgon måste jag mobilisera krafter för att bara tänka på det ska jag göra då och där - ta ut mig på passet!

23 januari 2007

Veckans låt

Mitt kortaste inlägg hittills:

Veckans låt kröner jag härmed till Call on me med Laleh. Grym!

Underbara Göteborg!

Trots alla stockholmares förundran kommer jag nu uttrycka mina äkta känslor. Om Göteborg, inte Stockholm. Nu har jag snart bott i huvudstaden i ett år. Jag försökte upptäcka Stockholm "på nytt" trots en del förutfattade meningar redan sedan länge. Stockholm har egentligen allting men ändå ingenting. En vacker skärgård, makalös shopping, bra kommunikationer, stort jobbutbud, fantastiska sekelskifteslägenheter, massivt kultur- och nöjesutbud, Grönan samt en himla massa olika invånare. Fin natur, bra läge samt ett makabert utbud innebär inte att staden är fulländad. Innerligheten och känslan saknas.

Efter en helg i Göteborg blev det mesta som funnits inom mig uppenbart. Visst, Göteborg med sitt hemska väder och hyfsat torftiga utbud vad gäller teater, musikaler, konserter etc. är kanske inte guds bästa barn, men staden förmedlar en så innerlig känsla att det måste vara svårt att även för en äkta stockholmare att ignorera den (även om de försöker in i det längsta). Denna innerlighet grundar sig i invånarnas öppna armar. Det spelar mindre roll att shoppingutbudet är så mycket större i Stockholm än Göteborg när vänligheten hos expediterna och säljarna, om inte uteblir, känns i vart fall påklistrad i Stockholm. Att shoppa något känns mer som en "skentransaktion" än ett glädjerus . Naturligtvis kan skenet bedra även i götet men min intuition söker sällan upp något misstänkt beteende där nere på plats. Tempot utgör också en markant skillnad för stressnivån känns inte alls hög i Göteborg jämfört med Stockholm. Det beror knappast på att man i Stockholm tar tunnelbana medan spårvagnarna rullar i Göteborg. Många pendlar till sina jobb även i götet men hetsen som kan upplevas med tuben i huvudstaden vid rusningstid eller under helgen säger en hel del. I Göteborg fixar sig allting och varje individ får sin plats medan det mesta i Stockholm kräver diskussioner, initieranden och en massa tid.

Så varför bor jag då i Stockholm? En vettig fråga till en tjej som alltid pratar gott om Göteborg men mer sällan om Stockholm. Jobbutbudet är större och möjligheterna vidare. Samtidigt försöker jag infiltrera en mer positiv inställning till Sveriges framsida hos alla kära så de kan hänka på ner till götet för även om Göteborg är underbart skulle staden framhävas bättre med en massa underbara nära & kära.

Tänk över ditt val!

14 januari 2007

Bak-is i samma rum som Idol-Danny!

Tjejmiddagen avlöpte utomordentligt bra igår, inga överraskningar. Lagad mat, candles, vin, baileys, killar, killar & killar dominerade kvällen. Med betoning på vin och killar. Närmast "överkonsumtion" av de båda. Min favoritdrink gjord av den läckraste bartendern i Stockholm fullbordade kvällen. Pricken över i:et, i sann grabb-anda, var en Whopper som imundigades på BK. Det bästa var nog ändå när jag lyckades med målet för kvällen, dvs att släntra in över tröskeln hemmavid senare än slaven.

Ps. Trots en light hang over har dagen tillbringats på olika bostadsvisningar där jag fick ytterligare en läckerbit att vila ögonen på, Danny Saucedo, som tydligen har lika bra smak som undertecknad vad gäller bostadsrätter. Ds.

13 januari 2007

Tjejmiddag och herrmiddag?!

Ikväll står tjejmiddag på schemat, vilket var riktigt länge sedan och ska bli superkul! Det slog mig dock, eftersom jag måste analysera allt i minsta detalj, vad det manliga könets motsvarighet är. Existerar det kill/herr/gubb- middagar? Nej, någon större omfattning av fenomenet killmiddagar har jag inte hört talas om. Den närmsta motsvarigheten måste ändå vara pizza- & ölkväll, att laga mat från scratch uppfattas nog inte som helt rumsrent. Det blir väl både godare, enklare och trevligare att gå ut på puben istället. Tänk er själva några grabs med thaigryta, tända ljus, vin & blommor... den bilden går inte ihop. Även om det finns killar som skulle opponera sig mot att det inte existerar killmiddagar sätter nog en annan etikett på spektaklet man to man, "lust att hänka på till mr X och slänga i dig lite käk" vore kanske snarare en bättre beskrivning. Dessa ovan nämnda stilistiska och praktiska hinder till trots måste ändå samtalsämnena klassas som det största problemet. Vi tjejer har knappast några inre hämningar vad gäller att tjata sönder killarnas vara eller inte vara. Ett ämne att aldrig tröttna på alltså och det borde ni killar känna er smickrade av. Bröllopet, barnafödandet eller husköpet kanske redan är analyserat och uttänkt in i minsta detalj medan ni diskuterar ölsorter, data, utvik och fotboll. Då är det inte så konstigt att ni ofta ligger efter i tanken för framtiden då vi redan bollat alla idéer under åtskilliga timmar med betydligt mer utredningsbenägna likasinnade.

Smaskig rapport utlovas imorgon!

07 januari 2007

Nyårsefterrätt á la Karin

Varma chokladmuffins med marinerade fikon

Citrusmarinerade fikon

10 min + 1 h marinering

Ca 6 pers

6 färska fikon
1 ½ dl färskpressad apelsinsaft
1 dl råsocker
1 msk Cointreau
1 granatäpple

1. Skär fikonen i halvor eller fjärdedelar.
2. Koka upp apelsinsaft och socker.
3. Dra från värmen, tillsätt likör och häll den varma lagen över fikonen. Marinera i 1 h.
4. Gröp ur granatäpplekärnorna med ett skedskaft och strö de över fikonen.

Varma chokladmuffins

15 min + 6 min i ugn

Serveras nygräddade eller efter de varit frysta snabbt upptinade i mikro.

12 medelstora eller 6 stora:

250 g smör
250 g mörk choklad, 70 %
4 ägg + 4 ägggulor
1 dl strösocker
1 dl mjöl

Servering:

vispad creme fraiche
citrusmarinerade fikon

1. Sätt ugnen på 225 grader. Smörj eller mjöla en muffinsplåt alternativt använd muffinsformar.
2. Smält smör och choklad över mycket svag värme under omrörning.
3. Rör ihop hela ägg, gulor och socker utan att slå in luft.
4. Sikta ner mjöl i choklad- och smörblandningen. Blanda ner äggen och fördela smeten i formarna.
5. Grädda mitt i ugnen, små muffins 6 min och stora 8 min (smeten ska fortfarande vara lös inuti).


Kommentar: Liknar chokladfondante och är supergoda men ack så mäktiga. Satsa på mycket frukt och vispad creme fraiche till.

Lycka till!

05 januari 2007

Karins topplista anno 2006!

Vardagsbloggaren har tagit en rejäl semester men en bloggare måste också få vara ledig. En annan ursäkt till det uteblivna bloggandet är den begränsade möjligheten till annat än traditionellt modem hemma på landet. Tänkte börja med att lista alla mina favoriter i alla möjliga kategorier anno 2006:

Årets såpa: Bonde söker fru (och det är inget att skämmas över...)
Årets tv-program alla kategorier: Prison Break
Årets Hetaste hunken: Wentworth Miller
Årets frukt: Granatäpple (används med fördel i många efterrätter, drinkar, sallader samt varmrätter)
Årets synd: Godis
Årets matingredienser: Chevré, chili, lime, ingefära & mynta
Årets bok: Anna Gavalda - Tillsammans är man mindre ensam (fransk kärlek, vänskap, misär, ungt möter gammalt och det mesta man kan önska sig. Uppföljaren Jag älskade honom finns ute på pocket nu)
Årets bästa på bio: Borat (utl.), Offside (sv.)
Årets grupp: Dub Sweden
Årets inneord: tv-licens
Årets plåga: Boten Anna
Årets trend: Blogging
Årets reklamfilm: Finnair (Nallen på flygplanet) samt Arla ("Våga").
Årets bar: Storstad, Odenplan (bra drinkar och hunkiga bartenders...)
Årets konsert: Bo Kaspers Orkester på Cirkus ( i konkurrens med endast Rydell & Qvick)
Årets blogg: Tre tjejer i köket, www.ragazze.se (Tack för alla ovärderliga matidéer!)
Årets restaurant i Stockholm: Sjögräs på Söder (Pilgrimsmusslor, rom och choklad...och en superbra service)
Årets politiska flopp: Regeringsbildningen, Anna Sjödin samt folkpartiets "spionage"
Årets tv-profil: Tilde de Paula
Årets sprit: Bacardi Apple ( med reservation för Bacardi Melon som hittills är ett mer oprövat kort)
Årets jobbigaste: Alla som försöker vara modeinitierade såsom Sofi Fahrman och Ebba von Sydow
Årets hockey-lag: Färjestad
Årets upptäckt: Stockholms sårbarhet när kommunikationerna inte fungerar under normala väderförhållanden
Årets accessosar: Diadem/hårband
Årets färg: Guld (nej, inte lila...)
Årets uppenbarelse: att bli vuxen på riktigt
Årets internationella erfarenhet: hur man handlar i en italiensk mataffär dvs. frukt- och grönsaksavdelningens ineffektiva betjäningssystem särskilt för en icke-italiensk talande, kösystemet samt att hitta mjölk utan en tolk till hands...
Årets dyraste: Aqua naturale á 55 kr samt Cola 33 cl á 50 kr på Costa Smeralda (Sardinien)
Årets varning: Vägar, järnvägar och deras abrupta ras, fall som Vägverket dementerar vara deras fel (i vart fall mycket oroväckande vare sig det är Vägverkets eller klimatförändringarnas fel).

Tack för år 2006!

Puss & kram