lantischick - en vardagsbloggares betraktelser

28 februari 2007

Godis = cancer?

Läste mig bedrövad idag på tunnelbanan. Orsaken var en notis i en av gratistidningarna att godis och läsk skulle vara cancerframkallande. Höjt blodsocker kunde tydligen framkalla ett antal olika cancertyper. Med tanke på att mitt godisintag är långt bortom det normala kanske jag brde känna mig lite orolig. Särskilt då jag hade en dröm härom natten att jag hade fått en tumör i knät av alla ställen. Dessutom ska jag tydligen på något hälsotest på jobbet för att kolla bl.a. blodsockret så då lär man väl få pisk av sköterskan. Samtidigt står det andra gånger att i alla fall "nyttig" choklad motverkar cancer. Lite dubbla budskap kan man tycka. Å andra sidan spelar det egentligen ingen roll vad media presenterar för argument mot att äta för mycket godis. Mig kommer det nog tyvärr inte bita på. Inte för att jag är alldeles oberörd men för att ett liv utan godis skulle innebära lägre livskvalitet. Jag har faktiskt försökt med lördagsgodis men vad hjälper det om man istället bakar sig en kladdkaka och definierar allt sött till kakor. Möjligtvis om jag skulle delta i "du är vad du äter" eller om godismoms skulle införas så att det skulle bli hutlöst dyrt. På gymnasiet höll jag till och med mitt ros-tal till godiset och den ståndpunkten vidhåller jag utan tvekan. Glass, snacks, läsk och kakor skulle jag mycket väl kunna avhålla mig ifrån och gör det även ibland men godiset där går gränsen. Kommer nog aldrig kunna säga nej till en häxvrål eller två. Chokladen skiter jag i även om den skulle neutralisera cancerrisken då om alla råd och rön stämmer.

Behöver jag säga att jag köpte godis idag efter träningen...alltid något i alla fall.

Högt blodsocker...mmm!

25 februari 2007

Love is in the air

Kärleken är verkligen på agendan. Underbart! En fin kärleksballad gick vidare i dagens deltävling i Melodifestivalen. Love actually efter Melodifestivalen. En alldeles fruktansvärt underbar film. Allt är så fint, tårarna kan inte hållas tillbaka. Perfekt. Allt man vill ska man våga och utföra.

En av mina bästa kompisar har dagen till ära förlovat sig och en annan har annonserat bröllop i sommar. Man kan inte bli annat än fullständigt upprymd. Det kan inte hjälpas att man rycks med i lyckan. Okej, något djup här på nattkvisten efter en riktig kärleksdag och några glas vin blev jag visst.

Kärlek till alla!

18 februari 2007

Schlagerkväll = en euforisk upplevelse

Efter en trevlig inflyttningsfest med en snubbe ur FC Z som festdeltagare drog vi till Greta Garbo i Sumpan. Vet inte var jag egentligen befann mig rent geografiskt under några timmars hes sång på schlagergolvet. Schlager är fantastiskt skoj och medryckande. Det är sanslöst att alla schlagertexter är så inetsade i själen sedan barnsben. Studenttiden har väl också gjort sitt till. Klapp-klappade till och med till Brandsta City Släckers, det utspelet kändes som gränsfall men allt är möjligt på schlagergolvet. Schlager är verkligen en lisa för själen! Även om den uppfattningen kanske inte delades med allt manligt cider-drickande bihang som dock förgyllde kvällen. Desto mer trista miner som kan skönjas desto mer peppad blir man att gaska upp dessa vilsna själar. Det gäller att hitta den rätta vägen till lycka!

En ytterst lycklig kväll toppades kvällen av att jag och den andra schlager-flickan blev uppraggade av två perversa 19-åringar som hade stått och frusit hela kvällen för att de inte hade kommit in på Garbo. Vi gav de några tips för en mer lyckosam tjej-jakt och det lyckades troligen genom att de fick napp på något offer i bättre åldersnivå.

Kvällen sämsta låt initierad av en i kill-bihanget: Dj Bobo, Everybody
Kändisfaktor: Tja, såpaskådisar är väl inte att förakta.
Bästa schlagerlåtarna: Det gör ont, Kom hem, Fångad av en stormvind, Inget stoppar oss nu..Typ alla!
Sämsta på schlagergolvet: Kom och ta mig långt härifrån, Brandsta City Släckers
Mest oväntade: Cider-drickande och ansvarstagande kill-bihang
Kvällens tips: Att spela på den romantiska sidan om man är 19 år och rent krasst vill bom-bom
Kvällens läckerbit (tyvärr inte irl): Måns Zelmerlöw, det är bara Måns jag vill ha...Caro Mio!
Kvällens insikt: Att en schlagerkväll med jobbet skulle passa många fabulous.
Kvällens svåraste (= omöjlig) uppgift: Att övertala mig om att Stockholm är bättre än Götet.

14 februari 2007

Alla hjärtans dag - underbart eller fruktansvärt?

En dag som upprättats för att råna oss på blommor, choklad och fåniga valentine-presenter har trots allt etsat fast sig i svenskarnas hjärtan. Kommersialismen flödar, ändå har vi fallit pladask för själva dagen mer än för själva kärleken ibland kanske. Alla som är mol allena antingen ignorerar eller hatar dagen och många till synes kärleksbländade par blir osams. Lite krasst, men jag tror det finns många dispyter en dag som denna. Förväntningarna är skyhöga på männen som knappt fattat att det är alla hjärtans dag idag. Alternativt har flickvännerna etsat in "blommor", "på onsdag", "annars..." en vecka bakåt i tiden. Jag vet inte vad som är bäst, tvånget eller okunskapen.

På tunnelbanan idag var det redan ett par som bråkade om middag ute eller inte. Det fanns nog en samstämmighet vad gäller att middagen skulle ske ute på restaurant men hur det skulle gå till när de inte hade bokat bord var problematiskt. Tjejen vägrade "chansa" slumpvis på några restauranter för besvikelsen skulle bli för stor om enda alternativet till sist blev Ica. Hon var en av de som hatade dagen trots att hon hade pojkvän.

Det mest positiva sättet att se alla hjärtans dag på är att det finns en heldag vigd åt kärleken. Precis som kanelbullen har fått sin dag måste ju kärleken få spira en dag per år åtminstone. Fast det är klart, den ska ju spira varje dag om det är äkta kärlek. Någon särskild dag ska egentligen inte behöva upprättas. En dag att förbjuda mannen att spela innebandy eller dataspel ska man i och för sig inte klaga på. De bör få känna lite press på sig någon gång ibland och kvinnor också för den delen. Det känns rättvist att uppvakta den andre för att bli uppvaktad själv. Traditionalismen är över även om man trots allt bara är en helt vanlig kvinna med oerhört romantiska drömmar redan som liten.

Själv är jag faktiskt nöjd med min valentine, jag fick min blomma (och gav blommor) och en trevlig middag efter påtryckningar från undertecknad att denne skulle boka bord. Nåja, några direkt höga förväntningar har jag väl inte. Alright, lite då. Att värdesätta är dock att få en skön stund på tu man hand. Resterande är bara lull-lull.

Ta hand om varandra idag och alla andra dagar...


11 februari 2007

Pasta Italiano

Den här rätten blev mitt substitut för bakispizza. Jag blandade de allra godaste ingredienserna á la Italia. Vissa ingredienser kan vara lite dyra men det finns billiga varianter av exempelvis valnötter också. Denna rätt kan alla göra, superenkelt! Tips till alla hjärtans dag kanske.

Pasta Italiano (2 pers)

Tid: 15-20 min

Ingredienser

- tagliatelli (några nystan)
- ca 4 skivor bresaola (alternaivt parma om man tycker det är godare)
- 1 vitlöksklyfta
- valnötter (en handfull)
- 2 dl lätt creme fraiche samt lite matlagningsgrädde/laga lätt
- olivolja
- ruccola/tatsoi (några knippen)
- chevre/parmesan
- salt & peppar
- ev. några droppar pressad citron på bresaolan


1. Koka pastan al dente
2. Hotta upp de delade valnötterna i lite olivolja i stekpannan
3. Pressa vitlöksklyftan i valnötterna
4. Tillsätt creme fraiche i stekpannan samt lite matlagningsgrädde. Eventuellt kan man tillsätta chevre eller parmesan efter tycke
5. Häll över pastasåsen i pastan och rör om samt salta och peppra.
6. Uppläggning; pasta, strö över små bitar av bresaolan samt pressa lite citron över och avsluta med ruccola/tatsoi
7. Toppa med parmesan

Enjoy!

Omoget bakis & osynlig!

Om gårdagen var en glädjedag (trots att Regina kom sist) har denna egentligen underbara söndag gått mer i moll. En tjejmiddag med melodifestivalen råkade bli en kväll med en massa vin. Hur det kunde bli så är för mig en gåta. Tiden bara rann iväg och efter 8 timmar med en massa glas vin i magen samt en massa skvaller senare frös jag nästan ihjäl mig på vägen hem. Vaknade upp och kände mig som en nedklubbad säl. Vi diskuterade just igår att det var mycket angeläget att ha en hel skön söndag samt att det inte är värt att ligga bakis. Mycket snack och liten verkstad som det verkar. Man är faktiskt inte 20 fortfarande och denna sköna söndag var promenad, matlagning, fix hemma inlplanerat. Fast det är klart dricker man vin som man slukar mjölk då blir det problematiskt. Jag har dock revanscherat mig lite här på eftermiddagen; promenaden blev lite senare och kortare än beräknat men ändå och matlagning kommer det att bli genom pasta italiano. Känner mig faktiskt lite stolt över att pizzasuget försvann när hjärnan kunde börja tänka. Det verkar dock som all alkohol och med en rätt blek tjej som följd har förvandlat mig till en osynlig själ för trots upprepade "Ursäkta" till folk som var i min väg till Pepsi-hyllan nådde min röst inte fram. Dessutom blev man nonchad i trappuppgången då man inte ens kunde bemöda sig med ett hej. Efter några glas intagande av Pepsi samt några godisar är jag på topp. Nästa helg blir det helt klart lugnare på de inplanerade tillställningarna. Lagom men sofistikerat.

Imorgon är en annan dag!

10 februari 2007

Melodifestivalen - glamour och mousserande!

Idag är det dags för den andra deltävlingen i melodifestivalen och det ska verkligen blir härligt. Det roligaste är att melodifestivalen berör alla, vare sig man som jag anser det vara ett glädjens jippo eller bojkottar hela "skiten". Medan andra suckar tungt då melodifestivalen tar upp 5 lördagar samt andra chansen känns det fantastiskt att krydda varje lördag i trista februari med glitter och glamour. Vad kan man bättre förära denna lördag med än en trerätters i glada tjejers lag samt en massa mousserande. Faktum är att undertecknad anser det vara ett obligatoriskt inslag i februari att lägga grunden till alla framtida ute-kvällar och alla dansgolvsdängor som melodifestivalen faktiskt skapar. Man skulle till och med kunna påstå att alla som inte följer melodifestivalen är otrendiga. För om jag inte hade uppmärksammat Linda Bengtzings "Jag ljuger så bra" hade jag de facto känt mig helt borta där ute i vimmelminglet under förra året. Jag lovar, jag ljuger inte.

Naturligtvis kan jag förstå alla gamla i gemet-människor som vill ha en enda show och sedan är det klart men gud så tråkigt. Dessutom är det ur konkurrenssynpunkt mycket mer genomtänkt att den vinnande låten ska växa fram under några veckor till en future schlagervinnare ute i Europa. Förra veckans deltävling hoppade jag tyvärr inte i taket av delirium, men ikväll blir det andra bullar. The Ark, Lustans Lakejer och Regina Lund kommer hålla oerhört mycket klass - det kan jag ge som insidertips. The Ark skulle gå hem i hela Europa och har i stort sett redan gjort det. I den riktiga schlagerfestivalen i maj är det viktigast att vinna, inte att delta som det oftast brukar tjatas om. Fine, det kostar en massa pengar men det kan man lätt få igen via PR, se bara på Finland; de har genom Lordis vinst hottat upp hela det tråkiga Finland. Det skulle inte förvåna mig om turistintäkterna kommer at öka för vårt östra grannland. Dessutom har ju musikexporten fått ett verkligt lyft framåt.

Melodifestivalen har imponerande anor och ska förbli glädje, glitter & glamour samt lite ekonomi. Go Regina!

Puss & kram

03 februari 2007

Monopol i verkligheten

I morse blev jag väckt mitt i värsta drömmen med David Hasselhof i samma gäng som undertecknad i syfte att rädda några tillfångatagna i ett hus. I efterdyningarna av drömmen och med tungt huvud började jag att tänka på det som ska hända ikväll dvs. födelsedagsmiddag på Strandvägen... och då erhöll jag en flashback från monopol-tiden. Strandvägen var rätt exklusivt även i monopol, men absolut inte värstingen för det var ju de vit-prickiga med blå bakgrund Norrmalmstorg samt Centrum (rätt konstig benämning egentligen när man tänker efter för vad är centrum i Stockholm? Räknas verkligen inte Norrmalmstorg, Kungsträdgårdsgatam samt Vasagatan dit?). Strandvägen var ju tillsammans med Kungsträdgården och Hamngatan det röda gänget om jag minns rätt. Jag började yrvaket rabbla alla gatorna etc. och kom ihåg färger samt namn på de allra flesta. Det som slog mig var dock att jag de facto vet var de flesta av dessa gator ligger idag medan jag under peak-tiden för monopol knappt visste var jag befann mig i verkligheten - fast på spelplanen. Såklart kommer jag ihåg Norrmalmstorg och Strandvägen, men någon aning om var de låg det hade jag inte. Möjligen kunde jag som äkta lantis i verkligheten hitta till Segels torg, Hötorget och självklart turistiga Gamla Stan men that´s it. Nu springer jag runt på många av dessa gator till vardags men Diplomatstaden (som dock bytts ut) var jag faktiskt tvungen att slå upp i wikipedia. I det "nya" monopol har vissa av dessa gator bytts ut men Strandvägen har förblivit kvar. Dessutom har alla tågstationer ersatts med utvalda tunnebanestationer samt lyxskatten blivit den omdiskuterade fastighetsskatten. Vidare har elverket och vattenreningsverket (som ändå ingen ville ha) bytts ut mot Kaknästornet samt Globen. Vidare har kontanta pengarna, som faktiskt var riktigt tjusiga i alla fall de illgröna om ni kommer ihåg, ersatts med bankort med elektronisk bankdosa. Själv har jag aldrig spelat det nya monopolet men det blir nog svårt att bräcka det klassiska, det är K-märkt för länge sedan. Möjligen måste jag genom denna insikt omvärdera huruvida jag är en äkta lantis eller inte. Fast det är klart att även om jag just nu är stockholmare på ytan så kan någon aldrig byta ut lantis-arvet.

Ta hand om er!